Jösses vilket dygn. Känslorna avlöste varandra. Efter neurologbesöket igår hade jag en så himla bra känsla. Kände mig glad och trygg. Stark! Nyfiken och inspirerad.
På kvällen kom den eländiga tröttheten över mig. Energin totalt slut. Har väl för mycket på gång. Vill mer än jag orkar. Blev en dipp och kände mig ledsen och sårbar. Grät för första gången på väldigt länge.
Efter en hyfsat god natts sömn byttes känslorna till kärlek, lycka och tacksamhet då det är vår 25-åriga bröllopsdag. Silver!!! Känns stort.
På eftermiddagen var jag på picknick i Rålis med parkinsonkompisarna från Narva Boxningsklubb. Underbart att höra ordförande Hans brinnande engagemang. Det riktigt lyste i hans ögon när han berättade. Härlig känsla.
På kvällen sprang jag 4 km för att rensa kroppen från oro och stress. Kände mig så där skönt trött efteråt. Och fick lugn i kroppen. Ja tänk vad det kan skifta fort i kropp och själ.
Ejneborn och Parkinson 
Så kul att se dig igen 🤗. Blev inte mycket arbete utan sträckläste bloggen. Intressant, skrämmande och lärorikt. Vilken kämpe du är blir imponerad. Kämpa på så syns vi i höst. Njut av sommaren tillsammans med familjen. Kram Gunilla ❤️
GillaGillad av 1 person
Jättekul att se dig, och tack snälla 😘
Vi tar en lunch efter semestrarna 👍🏼
GillaGilla