I natt sov jag i mitt barndomshem

Min pappa byggde det hus som skulle bli min trygga punkt under hela barndomen. På Rödstaringen 5 i Sollefteå. Eller ”alldeles nedanför störtloppsbacken” när jag förklarade var jag bodde. På den tiden jag bodde där fanns inte förbifartsleden så då kunde man ta sats nedför störtloppsbacken, åka ner i ravinen och upp på vägen ända fram till huset innan jag tog av skidorna.

Jag var 2 år när vi flyttade in och jag flyttade hemifrån när jag var 19år. Men hemma var alltid hemma. När mamma sedan dog 2012 stod vi inför att behöva sälja huset. En barnfamilj köpte det och det kändes bra. Men det tog mig 10 år innan jag kunna stanna till och bara titta på huset. Egentligen inte för själva huset utan mer för saknaden av de som bodde här; dvs mamma och pappa.

När vi åkte till Sollefteå och rullade in på Rödstaringen stod i princip alltid mamma på bron och tog emot oss. Ville liksom ha kvar den bilden.

Så i natt hade jag en märklig dröm att vi kom dit och eftersom dörren var olåst och ingen var hemma gick vi bara in. Heum, skulle ju såklart inte skett på riktigt. Men i drömmen. Jag slogs av hur de murat igen flera dörrar och väggar. Bland annat till mitt gamla rum. Märkligt. Sedan sov jag på en madrass i syrrans rum vid entrén och hörde de nya ägarna komma. Hur skulle jag förklara detta? Men mina drömmar har aldrig några slut.

Jag är väldigt ofta på Rödstaringen när jag drömmer. Ofta när jag vaknar i mörkret är jag desorienterad och det känns som att jag sitter i mammas säng. Får inte fram bilden av vårt eget sovrum.

Nu i veckan drömde jag också att någon strök mig varsamt på ryggen. Jag vred mig om och där stod mamma och log. Jag log tillbaks och sov sedan vidare. Det kändes bra och jag hoppas att hon hälsar på mig snart igen i mina goda drömmar.

5 reaktioner på ”I natt sov jag i mitt barndomshem

  1. Katarina Krutar december 9, 2022 / 5:27 e m

    ❤️❤️❤️ En hälsning kommer här från ett juligt vintervitt Sollefteå. Hallstabergets belysning i skidbacken ger ett fint ljus över ditt Rödstaringen. Jag ser det från mitt fönster ❤️ Kram

    Gillad av 1 person

  2. Åsa december 10, 2022 / 7:59 f m

    Blir både varm i hjärtat ❤️samtidigt som det gör lite ont💔

    Gillad av 1 person

    • ejnebornochparkinson december 10, 2022 / 1:40 e m

      Jag tror jag förstår vad du menar ❤️ Nu drömmer jag ju massor varje natt och var väl mottaglig just då. Ett kort ögonblick. I rätt stund av sömnstadierna. Men jag hade nog känt detsamma. Kram fina Åsa ❤️

      Gilla

  3. Agneta Sandeberg december 10, 2022 / 1:13 e m

    Hon har varit hos mig också 🫶

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s