Ejneborn och Parkinson

Eftersom ett av mina icke-motoriska problem är att jag har hög stresskänslighet så stressbiter jag ihop käktänderna. Speciellt när jag jobbar men även vid små stressmoment som för andra bara obemärkt sker. Det känns hur löjligt som helst förnuftsmässigt men bara ett högt tempo runt mig gör att min stressnivå stiger. Kroppen reagerar på små saker. En ambulanssiren. Ett gråtande barn. För hög fart med bilen. Folk som springer ikapp bussar. Fixa middag. Åka iväg. Ta beslut. Stressen gör mig urtrött.

När stressen smyger på så biter jag då ihop tänderna. Sker rätt ofta under dagtid. Aldrig på natten. Det ger mig ont i huvudet och att jag får ont i magen. Framför allt ont i käkarna. Det är inte heller bra för mina tänder. Så jag nämnde detta för min tandläkare och han föreslog bettskena på dagtid. Fick göra en form för mina käkar och nu har bettskenan Börje kommit. Jag kallar den Börje för min första tanke var Börje Salming 😂

Tog även upp det med logopeden och hon gav mig ett träningsprogram för avspänning av käkarna. Käkmusklerna mår också bra av massage. Många parkinsonsjuka kan få något som heter hypomimi, vilket innebär nedsatt ansiktsmimik. Stoneface. Ställer mig därför ibland vid spegeln och grimaserar överdrivet. Bra för ansiktsmusklerna.

När jag igår provade Börje för första gången var jag tvungen att filma. Kändes som jag satte in löständer. En väninna tyckte jag kunde ta jobb som röst för tecknade figurer. Hennes förslag var Lille Skutt 🐰

Måste ändå skratta åt det komiska i något som egentligen stökar till min vardag. Det gäller att hitta lösningar.