Idag var jag hos min neurolog. Som vanligt ett bra möte. Vi pratade hälsostatus, medicinering, sjukskrivning, hur rehaben varit, deltagande i studie om bromsmedicin och jag gjorde de vanliga testerna för motoriken. Helst skulle jag vilja testas två gånger per år med avseende på hur HJÄRNAN förändras. Det är där det händer saker för mig känner jag. Ingen mätmetod eller uppföljning där.
På tal om förändringar fick jag två nya mediciner. Den ena för att få en bättre och lugnare REM-sömn och inte slå Mats eller sjunga opera. Så nu har jag två olika ”slå inte din man”-piller. Den andra fick jag för att hoppas bli av med det vidriga illamåendet på morgon och fm. Du är inte gravid undrade sköterskan. Oh no my god. Jag är 54, har fött fyra barn och är steriliserad. Vojne vojne bara tanken.
Nya pillerschemat:
7.00 fyra mediciner
8.00 en medicin
13.00 en medicin
18.00 en medicin
20.00 en medicin
22.00 en medicin
Jag har LITE medicin för att ha Parkinson.
I övrigt var det väl ”The show must go on”.
Det är som det är och det blir som det blir.
Jag har på mina två år med diagnos förresten haft tre neurologer. Alla tre toppenbra. Den första, KN på Aleris, dvs via jobbets sjukvårdsförsäkring. Det var hon som skickade mig på Datscan-undersökning och meddelade diagnosen och remitterade mig till Torsplan. Då kom jag till PT som även forskar. Hon var med på min bokrelease och informerade om sjukdomen. Hon är föräldraledig nu så då fick jag komma till IM på Torsplan. Också fantastiskt kunnig och som forskar. Dessa tre neurologer är alla tre grekiska kvinnor. Heja Grekland!
Och slutligen mitt mantra…
Träna – Återhämta – Inte stressa
Grekiska gudinnan för visdom – Athena
Ejneborn och Parkinson 