Ejneborn och Parkinson

Hur mår du? Hur är det med dig? Hur är läget? Alla dessa hälsningsfraser.

För hur svarar jag på det? ”Jo tack bra, förutom att jag har Parkinson.” Nej, det kan jag ju inte svara. Samtidigt bär det mig emot att ljuga och bara säga ”bra”. Det finns liksom flera dimensioner i mitt mående – inte bara ”bra” eller ”dåligt”. Men ingen förväntar sig ju någon utläggning om det. Ingen har väl tid för det. Förresten är det få som verkligen vill höra om hur andra egentligen mår utan förväntar sig ett kort och gott ”bra”. Som en hälsningsfras. Men som sagt bär det emot att haka på så enkelt.

Äntligen har jag hittat mitt svar som känns korrekt och äkta. Som inte kräver att någon som inte vill veta behöver fråga mer. Men som samtidigt speglar en sanning. Det är tröttsamt att säga ”bra” om det inte är det. Lika mycket tröttsamt att förklara också. Men nu har jag hittat mitt svar till ”Hur mår du-frågan”. Då svarar jag ”I genomsnitt bra”. Det stämmer ju! Ibland upp och ibland ner. Och det kräver inget fortsatt engagemang av den som frågar! Hur gör ni? Kommentera gärna 🙂