Ejneborn och Parkinson

Jag har nu vilat och sovit hela veckan efter min kraschlandning. Gjort minimalt. Mår trots allt helt ok nu. Men det tar väl sin tid att bli av med blåtiran…

Lät mig inte hindras av det för den sedan länge planerade fredagkvällen med bästa vännerna. Något jag verkligen behövde. Att åka kollektivtrafik in till stan i rusningstid var dock en utmaning. Vira Blåtira fick supersnygga Greta Garbo solglasögon av käre maken. Skönt att gömma sig bakom. Kändes väldigt divigt men bjussade på det

Vi hade en fantastisk mysig och god middag på Il tempo. Tack Gail för att du tog så väl hand om oss. Sedan Ugglas show på Göta Lejon. Mäktigt när hela publiken sjunger och dansar. Världen är vår.

På vägen hem händer det märkligaste. På Stockholm Södra av alla ställen hör vi skön afrikansk musik. Det känns som att vi förflyttats till Afrika. Vilka rytmer, vilken feeling. Glada och avslappnade människor som låter kroppen följa musiken. Självklart tar vi ett senare tåg för att dansa lite. Greta Garbo dansar african på Sthlm Södra. Otippat.

En trött men lycklig Eva somnar gott och glatt. Vilken kul kväll!