Torsplan. Parkinsonteamet. Kuratorn idag. En kanna vatten och pappersmuggar. En hög näsdukar som jag vet inte kommer användas. För jag har fått svårt att gråta. Medicinens fel. Jag som alltid varit en högkänslig person och jätteblödig. Lätt rörd och berörd. Kan sakna att gråta. Förlösande tårar.
Osjuk? Ja, i sommar har jag nästan känt mig frisk. Väldigt lite symptom. Följt kroppens signaler. Träning och sömn – mina vapendragare. Vara. Leva. Njuta. Familj. Trygghet. Värme. Öppenhet. Tacksamhet. Fantastiskt enligt kuratorn.
Men i de små svarta stunderna kommer de dumma tankarna. Hos kuratorn kan man prata om allt. Rädslan att någongång kämpa ensam. Rädsla för framtida grymma symptom. Rädsla för beroendeställning. Rädsla för att inte kunna jobba. För ekonomin och tjänstepensionen. Rädsla för demens. Men herregud!!! Sluta nu! Jag är ju här och nu. Så bestämde vi ju. Jag och Mats. En dag i taget. Har ju de bästa förutsättningarna. Upp ur hålet! Fort som fasen. Men kuratorn förstår och bekräftar att jag är ”normal”.
Jo, sedan var det det här med dödsångest som poppar upp ibland. Jag har sett döden flera gånger och jag kan inte säga att jag vant mig. Rädd för att dö och rädd för att vara död. Jättekorkade tankar. Men jag vill inte dö plågsamt. Och jag vill inte lämna de jag älskar. Vill ju vara med dem. Hoppas få bli pensionär och hoppas få uppleva barnbarn. Vi hann inte med detta lilla ämne idag. Vi har något att bita i nästa gång. Döden.
Så har jag pratat om MIG i exakt en timme. Ibland blir man bara så trött på sig själv. En stark cappuccino och sedan tåget hem till min trygghet. Gud så bra jag mår ändå. Jag tror kuratorn hade samma slutsats. Ses i oktober Linda 🙂
Åh Gulle dej, du skriver och berättar så bra hur du känner och mår. Ni är så kloka du och Mats och jag har bara ett råd, japp Classes råd att ta en dag i taget, njut 💕av den, tänk aldrig eller grubbla aldrig, gräm er aldrig över varför det blev så, fokusera på nuet, lev idag som ni verkar göra och vem vet kanske vetenskapen hinner ifatt er och hur som helst har ni då haft kul under tiden 💕💕❤️❤️❤️,
GillaGillad av 1 person
Kram finaste Ingrid 💕 måste träffas!
GillaGilla
Så fint ❤ Du berör med varje inlägg.
GillaGillad av 1 person
Tack Emily ❤️
GillaGilla
Precis som jag känner det. Mår rätt bra men med en stor oro för framtiden (demens) som jag försöker tänka bort. Träning och yoga gör dock susen både för kropp och själ 👍🙏💪
GillaGillad av 1 person
Håller med. Träning (och sömn) är superviktigt för att hålla symptomen på avstånd. Kämpa på Mia 💕
GillaGilla
Du ser så glad och välmående ut Eva. Förstår det med jobbiga tankar. De finns, kanske av andra anledningar och i mindre omfattning, även hos oss andra. Starkt att konfrontera dem. Det hjälper nog. ❤️
GillaGillad av 1 person
Jag är verkligen glad och välmående 👍🏼 Och som du skriver har de flesta sina ”spökstunder”. Kram Karin 💕
GillaGilla
Sitter och läser många tusen kilometer ifrån dej. Känns lite konstigt att våra liv är så separerade när vi växte upp nära varandra. Ville bara skicka en hälsning med kärlek och låta dej veta att jag tänker på dej och din familj. Kram
GillaGillad av 1 person
Åhhhhh Ola ❤️ tack för värmande hälsning. Hoppas allt är gott med dig och din familj i LA. Följer er på FB. Bamsekramar 🙆♀️🙆♀️🙆♀️
GillaGillad av 1 person
Hej
Vad härligt att höra att du har haft en bra sommar, och att Mr Parkinson har lämnat dig ifred.
Iintressant att höra att vissa saker stämmer så överens med vad jag upplever och andra händelser upplever jag helt annorlunda . T.e.x jag har alltid varit en känslomänniska men sen jag fick parkinson har det bara blivit värre. Det kan ha att göra med att det är har varit svårt att acceptera sjukdomen, och det har i sin tur att göra med att familjen inte gör det. För mig har det varit så att jag blir emotinell och gråter när jag pratar om parkinson. Det växlar väldigt fort över om jag går över till ett annat samtalsämne. I vilket fall som helst är det väldigt jobbigt.
Jag haft en jobbig skilsmässa som har hållit på i 2,5 år och det har kostat mig mycket så mycket negativ energie, Jag har sovit mycket och mått dåligt Men sen i fredags är skilsmässan klar så jag ska börja mitt nya liv.
*Jag har börjat på ett gym och har varit där 5 dagar i rad och det tänker jag fortsätta med.
*Jag har träffat min nya granne som vet mycket om chakras och hon ger mig en behandling 1 gång i veckan och det ger mig ny energie
*Jag har köpt en elektrisk cykel och ska börkja utforska omgivningen av Arnhem
*Jagj har ändrat min kost.
Med dessa förändringar hoppas jag att Mr Parkinson även lämnar mig ifred och att jag kan njuta av en härlig semester i Spanien.
GillaGillad av 1 person
Skönt att du äntligen får börja ditt ”nya liv”. Måste varit fruktansvärt tungt. Fokus på träning och kost är nog väldigt klokt. Jag har också fått lite träningsmani då jag vet att det är en av få saker jag kan styra sjukdomen med. Hade hoppats få träffa dietist i teamet men får lösa det vid sidan om. Får så många olika råd. Chakras låter spännande. Du får berätta mer 🙏🏻
Och så det där med känslighet. Visst har det en del med acceptans att göra men framförallt medicinen. Jag skickar dig PM om detta. Och sedan har jag en trygg och stabil tillvaro i övrigt.
Sköt om dig och satsa framåt. Kram 💕
GillaGillad av 1 person
Hej Eva,
Skulle vi kunna horas på telefon? Mitt telefonnummer är +31 6 36528802, eller så kan jag ringa dig
GillaGillad av 1 person
Ringer på fredag 👍🏼
GillaGilla